Den 43-årige gävlebon Jimmy Eriksson har ett spännande mål med sin Bubbla. Bilen vi pratar om här är en 1956-års Typ I. Själv är han född 1979, han jobbar på ett läkemedelsföretag i Uppsala och får inte nog av allt VW.
Intervju: John Sempill Foto: Jimmy Eriksson
Pendlar du mellan Gävle och Uppsala varje dag?
– Jag pendlar varje dag. Det tar en timme och tio minuter med tåg.
Varför blev det en Bubbla?
– Jag köpte min första folkvagn 2003, en blå 62:a. Och den skulle vara låg och jättehäftig. Men den såldes efter ett år, och jag höll även på med japsbilar, som också var ett stort intresse på den tiden.
Hur kom du in på japsbilar, var det i samma veva som The Fast & the Furious?
– Ja, det kan man säga. Men jag var ganska inkörd i den scenen redan innan den filmen kom. Vi hade koll på att den filmen skulle komma för jag prenumererade på japsbilstidningar från USA. Och då var det lite skriverier om det.
Hur blev det denna till slut?
– Den här svarta? Jag hade en 61:a som jag hade haft ganska länge, som var väldigt låg. Samtidigt som jag hade den så byggde jag en annan (jag köpte tillbaka min 62:a år 2015, tror jag) så byggde jag ett lätt rallystuk, en normalhög bil man kunde åka med lite överallt. Och sedan träffade jag en tjej som också hade en Bubbla, en 68:a, också normalhög som man kunde åka med var som helst.
– Ena bilen hade jag samtidigt, och jag skulle sälja den bruna … det här blir svårt nu … men motorn i den bruna kom från den blåa, men hur som helst, det slutade med att jag sålde den blåa, vilket jag inte ville göra egentligen för att den bruna inte hade någon motor!
Den blåa var den du köpte först?
– Ja, exakt. Men när jag hade sålt den blåa så tyckte jag att det var ganska dumt. Vi åkte ut på en långtur med hennes bil och jag tänkte att, ”Tusan, det var ganska trevligt att kunna ha en bil man kan åka långt och överallt, utan att behöva bry sig så mycket”. Så jag sålde den bruna också, och då påbörjade jakten på något nytt. Det här var juli-augusti 2019 som jag sålde den. Så jag letade väl ett nytt bygge i tre månader tror jag, och annonserna slutade komma ut, och folk började vänta till våren. Sedan var vi på VW-marknaden i september, utställningen i Norrtälje.
– Då rullar det in en farbror i en original-folkvagn med en lapp på rutan, som jag inte såg. Men en kompis till mig såg den rulla in och läste att han hade en 56:a, oval [bakruta], till salu, utan inredning. Han kom springandes över gräsmattan och ropade, ”Du måste kolla på den här bilen!” Och jag tänkte, ”Den ska jag titta på…”
Hur var det mötet?
– På eftermiddagen efter marknaden åkte vi hem till honom för han bodde nära, och det slutade med att jag köpte bilen. Den var snorgrön, målad på 1980-talet… Det krävdes många timmar färgborttagning. Den var utan inredning också, utan allt. Utan stora baksätet, det fanns ingenting på insidan. Men jag gillar att göra saker själv och har bra med folk runtomkring som har grejer. Det slutade med att jag snidade till allt sådant själv, efteråt.
Det här höll du på med fram till 2020?
– Fram till 2021. Och den togs i bruk förra sommaren, 2022.
Har du gjort det mesta själv?
– Det ska vi nog inte skriva! Jag har haft mycket folk runt omkring, jag har en vän som har hjälpt mig otroligt mycket. Han heter Anton Olsson och han har ställt upp väldigt mycket.
Har du alltid varit VW-frälst eller är du allmänt bilintresserad?
– Jag är allmänt bilintresserad. Jag gillar alla stuk. Det finns alltid något man gillar i ett stuk som man kan tänka att, ”En sådan skulle man kanske kunna bygga och ha själv”. Men jag har mest folkvagnstokar runt om mig. Då har det blivit så att man har hållit på med folkvagnar de 10–15 åren.
Har det blivit några andra folkvagnar?
– Golf Mk1 har jag haft. Som det är just nu så skulle jag jättegärna köpa en igen. Det har till och med varit väldigt nära nu i vinter, för det var en till salu i Falun till ett bra pris. Jag har även haft en tillfixad Polo Mk2. Polo Mk2:an var mest en bruksbil. Men man kan inte låta saker vara, så den blev både sänkt och fick roligare fälgar så klart.
Vad har du för planer framåt med 56:an?
– Den börjar bli ganska klar. Den är byggd för att köras året runt. Det sitter en modern dieselvärmare i den, och jag har vinterdäck. Så just nu är det bara att köra så mycket jag kan. Just nu sitter det en 40-hästars singelportsmotor i den. Den har jag fått ärva av en vän som stoppade en Harley Davidson-motor i sin Bubbla! Och Porsche 356-bromsar står på listan. Men de växer inte på träd och de kostar inte så lite nuförtiden.
Vad gillar du mest och minst med bilen?
– Det bästa är att jag har byggt något som jag verkligen kan bruka, jämt, i stort sett. Man kan åka ut när man känner för det. Inte bara soliga sommardagar. Förra sommaren hade jag förgasarproblem, nästan halva sommaren. Jag satte igen förgasaren tre gånger! Men det blev 400 mil nästan exakt. Och det är lite för lite för vad jag vill åka. Jag vill åka någonstans mellan 800–1 200 mil per år. Säkert mer om man kan. Men när man jobbar skift så är det svårt att hinna köra jämt och ständigt. Men planen är åtminstone 1 000 mil per år.
– Sämst är väl att man alltid vill ha mer hästkrafter. Jag har skickat iväg en originalmotor, inte från bilen, för den sålde jag till England. Och det har jag fått ångra bittert! Men jag har fått tag i en motor från en gammal militärbrandspruta. Och den har jag skickat iväg till en kille som ser över den och trimmar den efter ”reglerna” som fanns på 1950–60-talet.
Har bilen några orosmoment just nu?
– Växellådan. Den läcker lite olja och den viner lite för mycket. Så den skulle också behöva gås igenom eller eventuellt bytas ut.
Händer det något spännande framåt med dig och 56:an?
– Den är byggd för att köras. Om tre och ett halvt år, vilket är ganska långt bort, är det en av världens största folkvagnsträffar i Hessisch Oldendorf i Tyskland, en folkaträff där de spärrar av hela staden och bara släpper in folkvagnar i hela stan. Tanken är att jag ska köra dit, och göra en liten europatrip. De som känner mig vet att jag inte brukar lämna stadsgränsen i mina folkvagnar så ofta, men det här är något som jag bygger mot, och jag har som plan att kunna åka på resor längre bort. Det ska bli en mäktig resa!
Kategorier:Okategoriserade
Presstanda 
Kommentera