Red Bull har en svår uppgift framför sig. De började året som favoriter men gick in i sommaruppehållet som tvåa i totalställningen, trots en ”bättre bil”. Tittar vi på antal ledda varv i år är Max Verstappen i klar ledning (403), ändå är det Lewis Hamilton (128 ledda varv) som på något vis lyckats ta sig upp till ledande ställning. Hur är det egentligen möjligt? Handlar det om ”vinnarvanan” som Mercedes har, eller är det Red Bull som drar undan mattan för sig själva?
Här finns ett antal intressanta faktorer, bland annat val av förare till teamets andra bil. Max Verstappen är en svår lagkamrat då ingen har under de senaste säsongerna kunnat matcha honom. Om det här beror på Max eller teamets oförmåga att satsa på en stadig line-up är svårt att säga. Mycket skulle ändå kunna tillskrivas det senare påståendet.
Det var släppet av Daniil Kvyat 2016 som satte igång Red Bulls onda spiral – han hade trots allt kört ihop fler poäng i slutet på året än sin högt ansedda och tillika lagkamrat, Daniel Ricciardo. Istället valde Red Bull att plocka in Max Verstappen. Det är solklart att teamet hade en agenda här, på samma sätt som man hade med Sebastian Vettel – att lotsa fram honom till historiens yngsta världsmästare.
Daniel Ricciardo började snappa upp på Red Bulls favorisering, och hoppade av efter 2018 för att ansluta till Renault. Och därefter har det varit som en westernfilm kring stolen i den andra Red Bull-bilen. Först var det numera racevinnande Pierre Gasly som gavs chansen. Han släpptes tämligen snabbt och in kom Alex Albon, som till och med fick köra en och en halv säsong med teamet och visade prov på riktig fart och racecraft. Men nej, här valde Red Bull – igen – att sluta satsa på det de redan har och istället ta in en ny förare. Välkommen Sergio Perez. Inget fel med Perez i sig, men här tvingades teamet återigen ta sig igenom en inkörningsperiod med en ny förare, istället för att backa upp och ge sitt fulla stöd till en redan ”färdig” förarduo.
Det är denna mentalitet som möjligen kan kosta Red Bull världsmästerskapet 2021. Därutöver är det fullständigt uppenbart att Max Verstappen har teamets fullständiga uppmärksamhet. Men även han blir äldre och nu är chansen att bli världens yngsta världsmästare försvunnen.
Gör det svårt för sig själva
Vi befinner oss trots allt endast halvvägs igenom säsongen. Mycket kan hända och allt är inte förlorat ännu. Tvärtom. De senaste tävlingarna har däremot börjat gå bakåt för Sergio Perez; i typiskt manér börjar det gå tyngre för den upphajpade ”Red Bull-tvåan”. Men kommer han få sparken denna gång, liksom Daniil Kvyat, Pierre Gasly och Alex Albon? Det vet endast Gud, och kanske Helmut Marko för den delen. Att Alex Albon har börjat kolla läget i IndyCar får man däremot all anledning att tro att Perez stannar minst ett år till.
Red Bull har en annorlunda affärsmodell när det kommer till F1. En affärsmodell som kickade igång kring 2009 i och med Sebastian Vettels framfart. Här skulle Red Bull slå rekord och plocka fram en VM-vinnande förare yngre än någonsin tidigare.
Eftersom allt det här var nytt för teamet hade man inget att rätta sig efter, man hade endast en förare att prioritera bort, och en att favorisera. Nu ser det ut som att Red Bull gör allt för att återskapa det förflutna – att kopiera det de historiskt sett redan har gjort. Problemet är att det som fungerade då rimligtvis inte kommer fungerade nu eftersom tiderna förändras. Formel 1 har de senaste åren byggt på lagkänsla, att dra mot samma mål och att dra nytta av sina svagheter. Detta har Mercedes visat gång på gång att de är mästare på, för att inte tala om bäst i världen på; just därför kan Red Bull ha svårt att gå hela vägen i år. Idag handlar F1 om laget, inte om jaget. Dessutom ska Red Bull börja bygga egna motorer från och med 2022. Det hela verkar så otroligt rörigt. I den här takten kommer stackars Verstappen åtminstone få världens bästa tålamod.
Kategorier:Formel 1
Presstanda 
Kommentera