Har du någonsin funderat på vad en racingoverall är gjord av? Eller vad de väger och varför de ser ut som de gör? Häng med på en resa genom tiden, från 50-talet till nutid där vi kikar på racingoverallens utveckling. 

Tittar man på gamla bilder på förare som Juan Manuel Fangio skulle man lätt tro att de körde runt i samma kläder de hade på sig i kyrkan en vanlig söndag. Så var definitivt fallet med engelsmannen Mike Hawthorn, som gärna tävlade i skjorta och fluga. Å andra sidan hade bilarna inte ens säkerhetsbälten på den tiden; en racingoverall hade inte haft någon vidare effekt. Då hoppades man dessutom att man kastades ut ur bilen vid en krasch för inte åka med när den voltade och for vidare. 

De första ”dräkterna”, eller overallerna, var tillverkade i bomull och liknade det som mekanikern hade på sig nere vid den lokala bilverkstaden: bomullsdräkter med mudd på ben- och ärmslut, med en krage som knäpptes igen för att stänga ute vinddraget. Det var inte förrän på 60-talet som specifika tävlingsoveraller med flamskydd dök upp. 

Först på 70-talet, mycket tack vare förare som Jackie Stewart, började säkerhetsfrågor i motorsporten drivas på på allvar. En åtgärd var att göra flamsäkra overaller obligatoriska och inte endast ett tillval, något som trädde i kraft från och med säsongen 1975. De flamsäkra overallerna som följde bestod av flera lager, och såg tämligen ”gosiga” ut under de kommande åren. Några förare i Formel 1 valde till och med att tävla i NASA-klassade femlagersoveraller. Detta säger en del om medvetenheten förarna hade kring sin egen säkerhet, som var långt mycket högre än vad vissa skulle hävda. 

I och med att tekniken utvecklades kunde man sedermera producera overaller som var både tunnare och lättare, och som följd inte lika klumpiga när man väl satt inne i bilen. Tittar man närmare på overallernas utveckling under 80- och början på 90-talet fanns en del intressanta säkerhetsattiraljer som har kommit och gått. Har ni någonsin tänkt på de stora axelremmarna som syntes på overallerna från den tiden? Via dessa var det tänkt att lyfta ur en förare vid tillfälle av en krasch. Numera är dessa ”handtag” borta – vid en olycka följer stolen med om föraren behöver dras ut ur bilen. En säkerhetsåtgärd som började testas 1998, och som blev obligatorisk 1999.  Idag är dessa ”handtag” borta från racingoverallerna i Formel 1. 

MODERNA RACINGOVERALLER

Racingoverallerna som dagens Formel 1-förare bär är mer än bara reklamyta för respektive förare och team. Förutom att vara flamsäkra är de även måttsydda efter varje förare, de ska vara så lätta det bara går och samtidigt bekväma och funktionella. 

För det tyska företaget Puma, som gör overaller åt flera av Formel 1-stallen, däribland Ferrari och Mercedes, ligger det en hel vetenskap bakom deras overaller. När exempelvis KERS introducerades i F1 2009, innebar det en viktökning med 30 kg. Jakten på ställen där den extra vikten kunde tas igen på andra områden påbörjades. Overallen var just ett sådant område. Här lyckades Puma mer än halvera vikten på sina overaller, som fram till 2009 vägde 1,5 kg. ”Post-KERS” vägde en Puma-overall endast 700 g. Man tog bort elasticiteten och logotyper trycktes på istället för att broderas. Även dragkedjan sågs över. Dessutom perforerades kardborrepartierna för att spara in vikt. 

– Draget i dragkedjan var för tungt och därför ersatte vi det och hittade på så vis två gram, säger Maurizio Sicco, ansvarig för motorsportkläder på Puma, enligt autosport.com. För ingenjörerna är det mycket. Sitter du stilla på en stol är det ingenting, men sitter du i en F1-bil och tar en kurva i tre g-krafter, blir det sex gram. Så behöver vi resonera kring allt. 

För varje förare har Puma en tabell med mått, som matas in i programvaran där overallens samtliga delar tas fram. Varje overall är uppdelad i paneler för ben, armar, bröst och rygg. I programvaran matas även detaljer som tyg och placering av logotyperna in. Den sammanställda information skickas sedan vidare till fabriken där den fysiska produkten formges och sätts ihop. 

ATT HÅLLA SIG UPPDATERAD

En Formel 1 säsong är lång. Ibland händer det att sponsorer försvinner eller tillkommer. Därför får fabriken, Puma i det här fallet, uppdateringar inför varje tävling av respektive team. Vid en eventuell ändring tas det därmed fram nya overaller redan till nästa race. 

F1-overaller är inga konsumentprodukter, det vill säga att de är framtagna speciellt åt de som beställer dem, och därför helt och hållet handgjorda. Tyget klipps för hand och sys ihop på plats. För bästa bekvämlighet lägger man inga sömmar där de kan störa eller skava – längs benen läggs sömmarna därför på insidan, så att de inte skaver mot stolen. Och varje overall består av tre flamsäkra lager. 

Det material som används främst är aramidfiber, mer känt som Nomex, en syntetisk fiberprodukt som används i allt från skyddsvästar till flygplan. Maurizio berättar att materialen som används även testas med en flamma i tio sekunder. 

– Efter det ska man inte se några brännhåll, fortsätter han. Nästa test är desto tuffare. Det handlar om skydd mot hetta, man kan bränna sig endast av flammans hetta. För en god värmebeständighet behövs luftfickor emellan eftersom luft isolerar bra. 

Varje overall tar mellan två till åtta timmar att producera, med en beräknad materialkostnad av 2 000 euro styck. Och för en förarduo i Formel 1 idag tar man sig igenom omkring 40 overaller per säsong. 

Kategorier:Formel 1

Etiketter:f1, ferrari, Formel 1, formula one, mercedes, presstanda, presstanda f1, puma, race suit, racing suit, racingoverall, red bull